Vår spiritualitet som Clarissor, med även ett visst aktivt apostolat, kännetecknas av att vi inspireras av både den helige Franciskus och den heliga Claras hängivna och radikala Kristusefterföljelse.
Den gudomliga kärlek som brann inom dem har drabbat oss med full kraft.
När vi allt mer lär känna dessa de två, har vi blivit fullständigt drabbade av den helige Franciskus enorma helighet och den heliga Claras fullständigt brinnande kärlek till Gud, men även till medsystrar och alla andra i hennes omgivning. Vi ser barmhärtigheten lysa som en sol i dem. En ömhet som bara Gud kan frammana och som världen, Kyrkan och det gudsvigda livet i henne, idag behöver mer än någonsin.
För oss, ter sig det franciskanska kallelselivet som en inbjudan till det radikala liv i Kristus, som det enda som kan befria världen från dess ondska, mörker och vilsegångenhet. Man kan inte bara fortsätta i gamla hjulspår, utan tiden, vår tid, fodrar radikal, djup och hängiven omvändelse.
Den heliga Clara och den helige Franciskus står som fyrbåkar av ljus, sanning och kärlek. Där kallelselivet får kosta allt, därför att Gud är vår allt. Världen behöver Serafisk kärlek, av en sort som tar hela människan i anspråk och sätter henne i den gudomliga sfär där Guds rättfärdighet råder. Gud är helig och Han har bestämt människan till helighet. För den helige Franciskus fanns ingen kompromiss med tidens anda, inte heller för den heliga Clara.
De omfamnade de fattiga och utstötta med värme, respekt och omsorg, precis som Jesus själv gjorde. Deras böneliv var så brinnande att en hel stad kunde upplysas av den.
Och deras hängivna kärlek till Kyrkan, deras djupa förståelse av hennes mystiska väsen, och de gudomliga sakramentens inneboende liv, allt omsatt i en konkret levd kärlek, bland fattiga och behövande, insikten att Kristus identifierar sig med just dessa, är ett ljus av Kristus eget ljus, som de otaliga franciskanska helgonen så vackert vittnar om med sina liv.
Vi, som Sancta Clarasystrar har inget val, för vi är drabbade av dessa två stora helgon, på ett sätt vi aldrig kunnat föreställa oss, vi måste leva det kallelseliv som Herren visar oss, gå den väg Han visar oss. Det är ett ofattbart privilegium och den största nåd att vi får tillhöra denna Guds egen familj.
Copyright text och vissa bilder
© sr. Aina Maria Larsen